Självgranskning 2

shyJahapp, då var vi här igen. Jag har hittat fler dumma saker med mig själv. Nu får jag lugna mig innan jag blir världens sämsta individ. Jag vet att jag har tjatat lite då och då om att folk ska kommentera, och självklart vill jag inte att folk bara ska skjuta in ett “hej” bara för sakens skull, kommentera bara om ni kommer på en tanke eller något som ni tycker är värt att dela med mig, särskilt, men inte enbart, om det har med inlägget att göra.

Bekräftelse är fint att få. Jag säger något jag tycker är viktigt, någon håller med, någon annan vidareutvecklar, någon kanske inte håller med alls men bekräftelsen att någon tagit in min idé och svarat på den är en ganska mysig känsla. Någon har tänkt på mig. Nej nu lät jag lite väl ynklig men.. det är nog sant. Det är skönt att veta att någon hat tänkt på mig.

Där ser ni. Antalet kommentarer reflekterar vårt personliga värde. Aj då.

Och varför är jag så dum? Jo, för jag skriver och skriver och önskar mig en uppsjö med kommentarer samtidigt som antalet kommentarer som jag skänker till andra bloggare är väldigt lågt. Nu känner jag mig sådär taskig igen.

Jag är inte alltid för kändis-citat, ett bra citat ska kunna hålla trots att ingen kändis är med och gör reklam för det. Undantag görs dock nu. Gandhi sa nämligen något i stil med “Vi måste själva vara förändringen vi vill se i världen.”

Varför skulle jag förtjäna kommentarer från alla håll om jag inte kommenterar mycket själv?

Självinsikt är bra, nu kanske jag kan bli bättre.. dock skulle det vara kul att upptäcka något positivt med mig själv också, titt som tätt. Ska försöka komma fram till något i morgon.

Se fram emot ett fåfängt inlägg, om jag lyckas med det! (hah vilken löjlig mening det blev)

Kram!

Purris

7 Comments

  1. Therése on 17 January, 2013 at 18:06

    Vad annars kan jag göra nu än att skänka en liten kommentar! 😉 Du skriver så otroligt mycket bra som jag bara slänger upp på fejjan så jag slipper knopa ihop något själv. Så visst förtjänar du en massa fina kommentarer 🙂 En gigantisk kram får du också.

    • Purre on 17 January, 2013 at 18:30

      WOW! Instant-karma! Tack så mycket! *Jättekram tillbaka*

  2. Ingrid on 17 January, 2013 at 20:07

    Det här är ju det perfekta inlägget att lägga sin första kommentar till dig på. 😛 Jag har faktiskt tänkt kommentera ett tag, men det behövs ju en spark i baken innan saker händer… I alla fall, det jag tänkt säga är att jag hittat dig genom Hannahs blogg och jag tycker du skriver så vettiga och tänkvärda saker, fortsätt med det! Dessutom är jag tokförtjust i alla söta lodjur som illustrerar inläggen. 🙂 Jag kanske inte kommer börja kommentera mycket framöver, men jag kommenterar i tanken!

    • Purre on 17 January, 2013 at 20:16

      Tack tack! *bugar, niger och kramas*
      Det är jätteroligt att få veta att det finns folk som tycker om det en skriver. ^^

      Och ja, visst är det jättekul med bilderna!? Det är en rollspelskaraktär från början, jag tog den som avatar ett tag för några år sedan för att visa upp en bild som jag fått ritat om en scen från spelet.. nu har den bilden blivit en visuell representant för mina tankar på nätet. Inte heeelt avsiktligt men det finns ju definitivt värre saker en kan representeras av, jag är helnöjd med hur det blev. 😀

      *kram på dig*

      • Ingrid on 17 January, 2013 at 21:39

        Jag som älskar alla sorters katter håller med om att det helt klart finns mycket värre saker man kan representeras av och jag förstår helt din nöjdhet. 🙂

        *kram på dig med*

  3. Aliva on 20 January, 2013 at 20:14

    Jag är lite likadan, jag är urdålig på att kommentera hos andra, men blir givetvis besviken när det gapar tomt hos en själv. Det enda då jag faktiskt är duktig på att kommentera hos andra är via Fototriss, men då blir man liksom serverad med fantastiska bilder, plus att jag gillar wp-funktionen att kunna bara “gilla” personers inlägg. Det är lite minirespons – det syns att man varit där och det är gött att få tillbaka också. Annars kommenterar jag nog mest bara om det är något som jag känner direkt “berör” mig, för någon diskussionsmänniska har jag aldrig varit…!

    • Purre on 20 January, 2013 at 20:21

      Ja det är svårt att inse att folk inte redan vet det vi vet. Jag läser ett inlägg som får mig att le, går sedan vidare utan kommentar och bloggaren är förevigt ovetande om att hen skapat lite mer glädje i världen. Jag håller fortfarande på att forma om mina, ska nog börja föreställa mig själv att jag är bloggaren i fråga och uppleva skillnaden mellan kommentar och inte kommentar. Det kanske funkar på mig. ^^

Leave a Reply Cancel Reply





CommentLuv badge